Jo nu ska jag berätta. Jag har kämpat ett tag nu med mina femkilometersrundor och igår fick jag äntligen lite lön för mödan. Igår släppte det. Jag kunde springa hur långt som helst! Jag var som Forrest Gump jag bara sprang och sprang. Jag var oövervinnerlig.
Tills jag läste Tara, då försvann den känslan.
De hade ett reportage om hur man skulle träna inför tjejmilen. Man kunde välja olika nivåer, jag valde "ta dig runt-nivån". Jag ligger risigt till med träningen kan jag säga, enligt Tara kommer jag knappt runt. Så var man nere på botten igen.
2 kommentarer:
SKITSNACK! vad vet Tara. Du kommer flyga runt, knappt någon svett alls. Idag åker jag så vi ses inte under helgen men jag vill se dig snabbt sen. Vi kanske kan ta en fika på mocca? Kram min favorit bloggare!
haha tack, vi ses snart ja. Och Elin, mocco heter det.
Skicka en kommentar